En ny chans | By : Atropa Category: Final Fantasy VII > General Views: 542 -:- Recommendations : 0 -:- Currently Reading : 0 |
Disclaimer: I do not own Final Fantasy VII, nor any of the characters from it. I do not make any money from the writing of this story. |
Hon såg dem komma och hon log lite uttråkat.
”Vilka förlorare…” tänkte hon och fnös till och reste sig upp i sin fulla
längd. Hon gjorde ett svep med sitt svärd och hoppade ner från klippan där hon
suttit. Hon tog ett par steg och ställde sig framför gruppen och inspekterade
dem med kritiska röda ögon.
-
H-hej, stammade Rikku och vinkade nervöst till den
läderklädda kvinnan framför dem.
-
Vem är du? frågade Auron med myndig röst som krävde
ett svar.
-
Och varför skulle ni bry er om vem jag är? undrade
kvinnan släpigt.
-
Därför att vi tror att du kommer från samma ställe
som oss, sa Yuna och tog ett steg framåt. Vincent släppte motvilligt taget om
hennes hand.
-
Och det skulle vara?
-
Zanarkand, sa Wakka.
Kvinnan höjde förvånat på ögonbrynen.
”Nej, det kan inte stämma. Ingen här vet något om Zanarkand.” tänkte hon och
bet ihop och såg på dem igen.
-
Varför tror ni det?
-
Därför att vi fördes hit genom Sins onda makt. Vi
har färdats över land och hav för att söka efter våra kamrater. Mitt namn är
Lulu, vad heter du?
-
Paine.
-
Paine? Har du ont? undrade Rikku oroligt och tog
ett steg framåt.
-
Nej, namnet är Paine. Vem är du? Kvinnan såg
nedlåtande på Rikku och den lilla tösabiten tog ett steg bakåt igen. Den äldre
mannen lade en rödklädd arm om hennes axlar innan hans gråa blick hårdnade.
Yuffie var den som tog kommando i den döda
tystnaden som följde. Hon klev fram och nickade mot en av platåerna. Om inte
hennes minne sviktade så fanns där en lägerplats där de alla kunde sitta ner och
berätta om vad som hade hänt.
Paine såg gruppen gå ut på platån och sätta
sig ner runt den gamla lägerplatsen. Hon följde efter och satte sig ner på en
sten en bit ifrån. Hon höll fortfarande ett säkert grepp om sitt svärd. Hon lät
sin blick vandra från den ena till den andra tills den stannade på den unge
mannen som bar ett gigantiskt bredsvärd. Hans blonda hår stod åt alla håll och
kanter och verkade som om det trotsade alla naturlagar. Hans blåa blick borrade
sig in i hennes kalla själ och hon ryste till för ett ögonblick.
-
Så, tala! beordrade hon lugnt och såg den
kimonoklädda kvinnan ställa sig upp.
-
Mitt namn är Yuna, jag är en summoner.
Paine svalde hårt. Ok, så de kanske kom från
samma ställe ändå?
-
Jag stod tillsammans med mina väktare mot Sin i den
sista striden, striden som skulle ge oss frid i tio år. Men något hände och vi
vaknade upp här på den här planeten, sa Yuna och såg Lulu resa sig upp.
-
Mitt namn är som sagt Lulu, jag vaknade upp på
andra sidan av den här jorden. Jag fann en man som hjälpte mig att finna de
andra. Hans namn är Sephiroth, sa Lulu och pekade på den forne generalen. Han
nickade mot Paine och hon nickade tillbaka.
-
Mitt namn är Auron, Lulu och Sephiroth fann mig på
en badort som heter Costa del Sol, tillsammans med dem färdades vi till The
Golden Saucer.
-
Jag är Vincent, sa vampyren utan att resa sig upp.
Hans hand låg på vapnet sitt, redo att försvara sin lilla kvinna mot den
nedlåtande figuren.
-
Jag heter Rikku och jag är tillsammans med Auron
här, pep Rikku och tog ett stadigt tag om Aurons arm. Hon gillade inte Paine,
hon verkade farlig.
-
Ok, och vem är du? frågade kvinnan och spände
ögonen i Cloud.
-
Vem bryr sig? snäste Cloud irriterat. De satt här
och slösade bort tiden. Han vände bort blicken och såg mot topparna av de heliga
bergen. Han visste inte varför han var irriterad, kanske det var något med
sättet hon stirrade på honom som gjorde honom lättretad?
-
Hans namn är Cloud, sa Vincent i Clouds ställe. Han
kunde inte låta bli att undra som fick den blonde krigaren att vara så snäsig.
Det var inte Clouds stil alls.
Tystnaden föll över gruppen. Ingen sade
något. Alla stirrade på kvinnan som satt där och glodde tillbaka. Dödläge.
Tillslut så reste sig Cloud upp och gick
bort från gruppen och ner för berget. Han ville tillbaka till båten, vad hade
han med det där gänget att göra? Han skulle ha stannat med Barret och Marlene.
Han hörde Vincent ropa hans namn men han ignorerade det med ett lätt rusk av
sitt blonda huvud. Nej, om de skulle komma någonvart så borde de ge sig av nu
innan Godo fick för sig att attackera dem.
Paine morrade lågt och sprang efter Cloud.
Hon ogillade att bli ignorerad. Hon grep tag i hans arm och snodde runt honom.
Båda blängde på varandra, röda ögon mötte ett par ljusblåa.
-
Släpp taget!! väste Cloud.
-
Snacka om att vara grinig, muttrade Paine och
släppte taget om hans arm.
-
Du leker med elden lilla flicka!
-
HEY!!! Vem kallar du
för flicka pojkvasker?
De andra åtta stod bara och såg på när Cloud
och Paine kastade ur sig den ena hånfulla kommentaren efter den andra. De såg på
varandra och skakade på huvudet. Yuffie fnissade lågt och visade dem en annan
stig ner för berget.
Paine nästan kokade av frustration och i ett
ilsket ögonblick drog hon sitt svärd mot Cloud.
-
Kom igen, låt oss fightas om saken, fräste hon.
-
Med nöje!
Och därmed så var bråket i full gång. Svärd
som korsades ekade mellan bergväggarna. Paine hade underskattat grabbens förmåga
att svinga sitt jättesvärd. ”Grabb… till och med det är ju underskattat. Han
är en man, inget tvivel om saken.” tänkte hon och parerade hans anfall.
Snart snuddade deras näsor mot varandra och hon kunde känna hans andedräkt mot
sina läppar.
Cloud tryckte tillbaka den vällustiga
känslan som började bubbla längst ner i hans ryggrad när de stod ansikte mot
ansikte med sina svärd korsade. Aldrig någonsin hade han känt något liknande.
Inte ens med vare sig Aeris eller Tifa. ”Va fan är det som händer med mig?”
frågade han sig själv och drog sig tillbaka och gjorde ännu ett utfall mot
kvinnan som ägde krigarkunskaper som var likvärdiga med Sephiroths. Han kunde
känna barrdoften från henne och det gjorde honom ivrig till att komma henne nära
igen. ”Aeris!! Vad i helvete sysslar du med??” skrek hans hjärna
samtidigt som han fick grep om hennes högra handled och klämde åt hårt så att
hon släppte svärdet hon höll i.
Paine kände smärtan i armen och hon lät sitt
svärd flyta ur sin hand. Hennes röda blick stirrade trotsigt in i Clouds blå
ögon och hon drog häftigt efter andan. Hon kunde se den obeslöjade åtrån som
skimrade där, något som fick hennes själ att jubla. Hon ville ha honom, ack att
hon önskade att han vore hennes.
Cloud kände hur hans hjärta slog hårt i hans
bröstkorg när han kände hennes doft penetrera hans sinnen. Han släppte taget om
sitt enorma svärd och fångade upp hennes handleder och drog henne intill sig.
Hon såg trotsigt på honom och han kunde inte längre hålla tillbaka känslorna som
flödade genom hans blodådror. Han kysste henne.
Paine kände de mjuka, varma läpparna slutas
om hennes mun och hon försökte att streta emot. Gudarna ska veta att hon inte
önskade detta… hon var en ensamvarg, hon behövde ingen. ”Mmmm, mera, vill
smaka mera av dig…” tänkte hennes hjärta och hon tryckte sitt underliv mot
honom i hopp om att han skulle hjälpa henne att förlösa de känslor som vällde
upp i hennes kropp.
När hans ben fördes mellan hennes så gungade
hon emot hans lår och hon gnydde lågt när hon kände hur hans hårda muskler
trycktes emot hennes heta center.
Cloud släppte sitt svärd på marken och hans
högra hand fann vägen till hennes hår. Hans fingrar trasslade sig in i de mörkt
silverfärgade testarna och han tryckte sig närmare henne. Han kunde nästan känna
den våta värmen som strömmade ut från hennes kropp. Han hade aldrig känt sig så
uppeldad tidigare, inte ens de första månaderna med Tifa hade gett honom en sån
här rå och passionerad lust.
Minnet av hans före detta fru fick Cloud att
dra sig tillbaka. Kvinnan i hans armar protesterade tyst men hon öppnade sin
ögon och såg på honom.
-
J-jag är ledsen, viskade Cloud och tog ett par steg
från Paine och så plockade han upp sitt svärd från marken innan han vände om och
skyndade ner för berget.
Paine såg efter honom, förvirrad över vad
som nyss hade hänt. Hon slickade sig om läpparna och hon kunde känna den vilda
smaken av hans kyssar. ”Vad hände…?” För första gången i sitt liv hade
hon gett sig hän åt passionerade känslor. Det var inte likt henne alls. Kanske
det här stället fick en att bete sig annorlunda? Hon kastade ett öga på platån
och såg att de andra hade försvunnit också. ”Nej, nej… lämna mig inte här.”
skrek hennes sinne och så fiskade hon upp sitt svärd och sprang efter den blonda
krigaren.
**
De andra i gruppen stod runt båten och
väntade på att de två slagskämparna skulle dyka upp. Cloud var den som kom först
och de insåg snart att det inte var någon idé och fråga vad som hade hänt mellan
honom och Paine. De höll tyst och såg honom ånga av ilska och något som de
identifierade som djup sorg.
-
Var är Paine? frågade Rikku oroligt.
-
Här, jag blir med er om jag får, sa Paine och kom
gåendes i slö takt. Hon ville inte visa sig alltför ivrig.
-
Visst, självklart Paine, sa Yuna med sin mjuka
röst.
Tio minuter senare så låg båten i vattnet
och Sephiroth styrde den tillbaka till stranden vid Rocket Town. Han såg på sin
före detta unga lärling. ”Vad hände uppe på berget Cloud?” frågade han
sig tyst och såg den sammanbitna minen hos den unga krigaren.
Paine satt mellan Rikku och Lulu. Den unga
Yuna med de tvefärgade ögonen satt mitt emot henne. De unga kvinnorna log mjukt
och började fråga henne saker.
-
Så Paine, hur kom det sig att du hamnade här?
undrade Yuna.
-
Jag var i närheten av Zanarkand när Sin
attackerade. Plötsligt så befann jag mig högt uppe bland bergen där ni fann mig.
När jag väl hämtat mig så tog jag mig ner för de ringlande stigarna och till
byn. Men jag möttes av en småsint man och jag drog mig tillbaka igen. Men det
fanns en kvinna som kom och gav mig mat. Tyvärr så betedde jag mig ganska illa
mot henne, förklarade Paine och fingrade nervöst på sitt svärd.
-
Låter som om du träffade på min far, sa Yuffie och
satte sig ner bredvid Yuna. Han är en skitstövel.
-
Åh…
-
Ingen fara Paine, du kan kalla honom vad fan du
vill, jag bryr mig inte längre, snäste den svarthåriga flickan.
Det blev tyst för ett par minuter.
-
Så vad bär det av nu? undrade Paine och såg ut över
havet.
-
Tillbaka till Rocket Town. Vi lovade en vän där att
vi skulle hälsa på igen när vi hade varit i Wutai, sa Wakka och lade sin stora
hand på Yuffies axel.
-
Det låter inte som om ni planerar att stanna där.
-
Nej, vi har två vänner till som vi saknar. Kihmari
och Tidus. Jag vet inte vad vi har tänkt oss att resa efter Rocket Town, det
bestämmer vi när vi kommer i land, sa Lulu och såg på sin make som styrde båten.
Hon log mjukt mot honom och han svarade henne genom att blinka lätt.
-
Ok, vilka hör ihop med vilka i det här gänget?
undrade Paine. Hon kunde nästan känna de erotiska underströmmarna som for mellan
människorna i båten.
Kvinnorna fnissade lågt och så berättade de
vilka de hörde ihop med. Paine kastade en blick på Cloud, han var den enda som
inte hade någon att dela sängvärmen med. Hennes ögonbryn höjdes en aning innan
hon log konspiratoriskt. Ok, hon befann sig på en okänd mark, men det hon kände
i sin själ var inte något okänt. Nej, hon hade känt åtrå tidigare, även om den
inte varit så förblindande het som det hon hade känt tillsammans med den blonde
surströmmingen.
Lulu såg hur det glittrade i Paines röda
ögon och hon följde den silverhåriga svärdkvinnans blick och såg att den var
fastnaglad vid Cloud. ”Hon har ett gott öga till Sephiroths vän? Det här kan
bli intressant. Jag undrar vad som hände på berget innan vi försvann…”
Kanske hon skulle ordna så att de blev tillsammans, precis så som hon hade gjort
med Yuffie och Wakka. En blick på Rikku, Yuna och Yuffie sa henne att de tänkte
detsamma. De nickade svagt till varandra och en tyst överenskommelse gjordes.
Sephiroth skrattade lågt när han såg de
planerande gröna ögonen hos sin maka. Hon var definitivt inne på att göra något,
men vad. Han tystnade dock när han såg Cloud stirra fånigt på honom.
-
Vad är det som är så roligt general? undrade Cloud
med låg röst.
-
Inget, min maka har något för sig, men jag vet inte
riktigt vad, svarade Sephiroth ärligt.
-
Hon är en rejäl kvinna, sa Cloud medgivande och såg
på magikvinnan. Det långa svarta håret fladdrade för vinden. Det verkade som om
hon inte mådde lika dåligt som på resan över till Wutai. Men det dröjde inte
länge förräns hans ögon vandra över till kvinnan som satt bredvid Lulu. Paine,
bara hennes namn fick honom att rysa av vällust. Hon var stark och hon hade
varit villig i hans armar. ”Nej, nej, det är för tidigt
ännu… jag har precis lämnat min stora kärlek på en anstalt med vadderade väggar.
Jag har inte rätt att sukta efter en ny kvinna.”
Cloud skakade på sitt huvud och slet blicken
från Paine.
-
Vad tror du blir nästa ställe vi kan söka på?
frågade Sephiroth för att få sin unge vän att tänka på något annat. Att Cloud
var dragen till nytillskottet i deras grupp var ju ganska uppenbart. Men av
någon anledning så höll Cloud tillbaka, kanske det berodde på att han lämnat
Tifa bakom sig när han reste vidare i sökandet efter Sephiroth?
-
Tänkte på Cosmo Canyon, sa Cloud och såg på
Sephiroth.
-
Åh, någon speciell orsak?
-
Det var ett tag sedan jag träffade Red XIII alias
Nanaki. Minns du honom? Lejonvarelsen?
-
Ja, han minns jag väl. En mycket kraftfull, andlig
varelse, sa Sephiroth och såg för sitt inre öga den rödgula Nanaki. Han hade
varit en värdig motståndare.
-
Han bor i Cosmo Canyon. Han har koll på det mesta.
Kanske han vet något som inte vi vet, sa Cloud och såg att stranden närmade sig
vid horisonten. De var snart framme vid Rocket Town.
-
Då tycker jag att vi bestämmer att Cosmo Canyon är
nästa plats att resa till. Vi talar om det för de andra när vi kommer i land, sa
Sephiroth och log vagt mot Cloud.
Cloud nickade och reste sig upp och gick
fram till fören till Wakka och Vincent. Auron var snart med dem och när de
stötte emot land hoppade de ur och hjälptes åt att dra upp båten så att damerna
kunde kliva ur utan att bli blöta om fötterna.
Det fanns bara fyra rum ledigt på hotellet i
Rocket town och de var genast tagna av de fyra paren. Vilket lämnade Cloud and
Paine utan tak över huvudet. Tacka gudarna för Cid och hans brillianta idéer.
Han talade om för sin gamla kamrat att han hade ett tält som de kunde sätta upp
i skogsträdgården som omgav Sheras hus. Men han hade bara ett, så Cloud och
Paine var tvungna att dela på det.
-
Vi har inga extra sängar i huset, inte ens en soffa
som är duglig att sova på, sa Shera och bad om ursäkt att hennes hus var så
dåligt utrustad.
-
Tack så mycket Fru Shera, sa Paine och nickade. Om
bara snorvalpen kan hålla sig på sin sida och låta bli att snarka så är jag
nöjd.
-
Ursäkta mig, jag är den enda som har patent på att
snarka ljudligt, skrattade Cid och kramade om sin kvinna.
-
Tro mig, han talar sanning, sa Cloud med ett svagt
grin på läpparna.
Paine nickade och så tog hon emot tältet som
erbjöds dem. Hon gick ut genom bakdörren och hörde att Cloud följde efter henne.
Hon fann en plats mellan träden bakom flygplanet som Shera lyckats forsla
tillbaka och parkerat på sin gräsmatta. Hon lade ut pinnarna på marken och
började knåpa ihop tältet. Cloud hjälpte till utan att säga ett ljud, han
tittade inte ens på henne och Paines gamla osäkerhet kom tillbaka. ”Han vill
inte ha dig, du är ett freak, du är för stark. Du kan glömma att en hottie som
Cloud vill ha dig. Han gav med sig bara för att du attackerade honom. Han tycker
inte om dig, han hatar dig…” orden forsade genom hennes hjärna och Paine
kämpade emot lusten att gråta.
Cloud kunde känna spänningen som byggdes upp
runt Paine. Det var något som pågick under det där mörka silvriga håret som inte
var gott. Han kunde nästan känna darrningarna i hennes hud när hon pusslade ihop
tältet med flinka fingrar. Han svalde hårt och sköt undan alla skuldmedvetna
tankar han hade om sin älskade Tifa och gick fram till Paine och tog tag om
hennes hand och drog upp henne på fötter igen.
Fortsättning följer...
Så vad tycker ni? Hemskt, bra, dåligt, great?
While AFF and its agents attempt to remove all illegal works from the site as quickly and thoroughly as possible, there is always the possibility that some submissions may be overlooked or dismissed in error. The AFF system includes a rigorous and complex abuse control system in order to prevent improper use of the AFF service, and we hope that its deployment indicates a good-faith effort to eliminate any illegal material on the site in a fair and unbiased manner. This abuse control system is run in accordance with the strict guidelines specified above.
All works displayed here, whether pictorial or literary, are the property of their owners and not Adult-FanFiction.org. Opinions stated in profiles of users may not reflect the opinions or views of Adult-FanFiction.org or any of its owners, agents, or related entities.
Website Domain ©2002-2017 by Apollo. PHP scripting, CSS style sheets, Database layout & Original artwork ©2005-2017 C. Kennington. Restructured Database & Forum skins ©2007-2017 J. Salva. Images, coding, and any other potentially liftable content may not be used without express written permission from their respective creator(s). Thank you for visiting!
Powered by Fiction Portal 2.0
Modifications © Manta2g, DemonGoddess
Site Owner - Apollo